Moderna fastigheter är beroende av el för betydligt mer än belysning. Ventilation, värme, pumpar, hissar, passersystem, larm och överordnade styrsystem är ofta sammankopplade och påverkas samtidigt när elnätet faller bort. Därför handlar reservkraft i fastigheter inte bara om att installera ett aggregat, utan om att avgöra vilka funktioner som måste fortsätta fungera och hur systemen ska samverka under ett avbrott.
Vilka funktioner ska prioriteras?
Behovet varierar mellan olika typer av byggnader. I ett kontor kan ventilation, passersystem och styrning vara centrala, medan flerbostadshus även kan vara beroende av pumpar, värmesystem och hissar. I fastigheter med samhällsviktig verksamhet blir kraven ofta ännu högre. Därför bör reservkraft för fastigheter dimensioneras utifrån prioriterade funktioner och deras faktiska effektbehov, snarare än byggnadens totala installerade effekt.
För vissa säkerhetsfunktioner finns också uttryckliga krav på funktion vid strömbortfall. Boverket anger exempelvis att nödbelysning ska kunna upprätthålla sin funktion i 60 minuter när strömmen försvinner. Det visar varför reserv- och nödström behöver ses som en del av byggnadens samlade tekniska funktion, inte enbart som backup för den ordinarie driften.
Alla laster behöver inte heller kopplas in samtidigt. Genom att dela upp elanläggningen i prioriterade grupper kan exempelvis styrsystem och säkerhetsfunktioner startas först, följt av pumpar, ventilation och andra tekniska installationer. Detta minskar belastningen på generatorn och gör reservdriften mer kontrollerad.
Reservkraft och fastighetsautomation behöver samverka
I större fastigheter behöver reservkraftsystemet ofta kommunicera med fastighetsautomationen. Det kan handla om information om driftstatus, bränslenivå, tillgänglig effekt, larm eller vilka laster som ska kopplas bort. Fastighetsstyrningen kan samtidigt behöva anpassa driften beroende på om byggnaden försörjs från nätet eller från reservkraft.
Här blir öppna styrsystem viktiga. När reservkraften kan integreras med befintliga SCADA-, PLC- eller fastighetssystem blir det enklare att övervaka anläggningen och styra vilka funktioner som ska vara aktiva vid ett avbrott.
Start och återgång måste ske kontrollerat
Stora motorlaster som pumpar, fläktar och kompressorer kan ge höga startströmmar. Om flera sådana system startar samtidigt kan spänningen falla och störa både generatorn och känslig elektronik. Därför används ofta sekventiell start där olika laster kopplas in med tidsfördröjning.
Samma sak gäller när ordinarie nät kommer tillbaka. En kontrollerad återgång minskar risken för att hela fastigheten försöker starta samtidigt. Automationen kan då stegvis återställa normal drift och säkerställa att viktiga system fungerar innan mindre kritiska laster kopplas in.
Provning måste omfatta hela systemet
Det räcker inte att kontrollera att reservkraftverket går att starta. Ett realistiskt test bör även visa att omkoppling, lastprioritering, styrsystem, larm och kommunikation fungerar tillsammans. Först när reservkraften provas tillsammans med den verkliga fastigheten går det att se om installationen fungerar som tänkt.
En fungerande reservkraftlösning är därför lika mycket en fråga om systemintegration och styrning som om själva generatorn. När kritiska funktioner är identifierade och reservkraften samverkar med fastighetsautomationen blir det möjligt att hålla byggnaden i kontrollerad drift även under längre störningar i elförsörjningen.
