Från ögonmått till datadrivet underhåll
Att hålla Sverige på räls handlar om tusentals små beslut som tas innan något hinner bli ett driftstopp. Som resenär märker du det mest när något inte fungerar. Spår, växlar, kontaktledning, dränering, bankropp och kringutrustning åldras i olika takt, och slitage syns ofta först som avvikelser i geometri eller fria utrymmen. Därför blir underhåll mer träffsäkert när det bygger på återkommande mätning av både spåret och omgivningen, inte bara på akuta felanmälningar. För att kunna förse oss med denna information görs ofta inmätningen maskinell och automatisk.
Maskinell inmätning innebär att geospatial data samlas in med sensorer som lidar, GNSS och kameror från fordon, tåg eller flyg och sedan bearbetas till punktmoln, tvärsektioner och höjdmodeller. Fordonsburen laserskanning ger kontinuerliga punktmoln längs banan och gör det möjligt att jämföra tillstånd över tid.
I Sverige har över 6 000 kilometer järnväg laserskannats under 2023, och datamängden används för att planera underhåll och projektering mer systematiskt.
Automation som minskar tid i spåret
När insamlingen blir återkommande kan automatiska arbetsflöden ta över delar av kedjan: från tolkning av punktmoln till leverans i rätt format till förvaltningssystem. Med avancerade algoritmer går det att genomföra hinderfrihetsmätning med millimeterprecision och en hög nivå av automation, vilket underlättar kontroll av fria utrymmen och spåravstånd.
En praktisk effekt är att fler beslut kan tas på kontor i stället för i spårområde, och det sparar tid och minskar exponering för risk. Exempel på automatiserade användningar är:
- Uppföljning av spårgeometri och tvärsektioner med jämförelser mellan mätcykler
- Identifiering av objekt nära spåret för kontroll av hinderfrihet och sikt
- Inventering av anläggningsdelar med automatiserad datainsamling och bearbetning
- Visuell dokumentation via 360 panoramor kopplade till mätdata för snabbare granskning
Vinter som stresstest
Svensk järnväg testas hårt när temperaturer pendlar runt nollan. Snö kan packas under tåg och frysa till is som sedan lossnar och hamnar i växlar. Trafikverket beskriver att tåg ofta “tappar” is i växlar, bland annat i området runt Hässleholm, och att detta kan kräva omfattande röjning även där vintervädret annars brukar vara mildare.
Vinterberedskap planeras tillsammans med järnvägsföretag och entreprenörer, med resurser placerade på flera platser och samordning dygnet runt under säsongen.
Sammanhanget som håller helheten rullande
Automation ersätter inte snöplogar eller personal som röjer växlar, men kan göra insatserna mer riktade. När mätdata och väderlägesinformation kopplas ihop kan kritiska punkter prioriteras, och trafikplanering kan anpassas för att avlasta känsliga växlar. Även värmesystem för växlar och rutiner för avisning blir effektivare när de följs upp med mätbara indikatorer och återkoppling från drift.
Att Sverige håller sig på räls kräver att underhåll, vinterinsatser och investeringar hänger ihop. Med återkommande maskinell inmätning och mer automatiserad bearbetning går det att hitta avvikelser tidigare, planera åtgärder med bättre underlag och minska andelen akuta insatser.
