När en produktionslinje automatiseras ökar antalet rörliga komponenter. Servomotorer, transportörer, lyftbord, kedjedrifter och linjärenheter innehåller alla lager och glidytor som behöver smörjmedel för att fungera över tid. Samtidigt minskar antalet personer som rör sig vid maskinerna. Operatören som tidigare passerade varje station och kunde upptäcka ett torrt lager eller ett missljud sitter nu vid en panel en bit bort.
Kombinationen skapar ett praktiskt problem. Fler smörjpunkter ska underhållas, men färre personer finns på plats för att göra det, och åtkomsten begränsas av skyddsstaket, ljusbommar och förreglade grindar. Smörjningen behöver därför hanteras som en del av linjens konstruktion, inte som en punkt på en checklista efter driftsättning.
Fel smörjmängd märks först när linjen står
För lite smörjmedel ger ökad friktion och värme i lagret. Slitaget accelererar och slutar i värsta fall med haveri på en komponent som stoppar hela linjen. För mycket smörjmedel är inte lösningen. Översmörjning bygger upp tryck i lagerhus, pressar ut tätningar och leder till läckage. I livsmedels- och läkemedelsproduktion tillkommer risken att överskottsfett kontaminerar produkten.
I en automatiserad linje förstärks konsekvenserna av att stationerna hänger ihop. Ett stopp i en enskild station bromsar ofta flödet både uppströms och nedströms. Kostnaden för ett havererat lager är sällan lagret i sig, utan timmarna av stillestånd och omstart som följer.
I praktiken brukar handsmörjda punkter dessutom få smörjmedel enligt schema snarare än efter behov. Intervallen sätts med marginal, doserna varierar mellan personer och dokumentationen stannar i en pärm.
Underhållskrav enligt maskinföreskrifterna
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner, AFS 2023:4, ställer i bilaga 1 krav på att inställnings- och underhållsställen ska vara placerade utanför riskområden och att underhåll och service ska kunna utföras när maskinen står stilla. För smörjningen betyder det i praktiken två vägar: antingen flyttas smörjpunkterna ut ur riskområdet, exempelvis via ledningar till en panel utanför skyddsstaketet, eller så automatiseras tillförseln så att ingen behöver gå in i cellen under drift.
Centralsmörjning som del av linjekonceptet
Ett centralsmörjsystem består av en pump, ett ledningsnät och doserare eller fördelare som portionerar ut en bestämd mängd fett eller olja till varje ansluten punkt. Tekniken finns i flera utföranden. Enledarsystem matar doserare via en gemensam ledning, progressivsystem fördelar mängden stegvis genom progressivfördelare, och tvåledarsystem används när antalet punkter är stort och avstånden långa. Gemensamt är att varje punkt får sin dos med jämna intervall under drift, utan att någon öppnar en grind.
För en automatiserad linje ger det tre konkreta effekter. Doseringen blir repeterbar i stället för personberoende. Smörjningen sker medan linjen producerar, så planerade stopp för smörjronder försvinner ur schemat. Dessutom flyttas påfyllning och tillsyn till pumpenheten, som kan placeras utanför riskområdet. Det finns automatiska smörjsystem dimensionerade för allt från enstaka maskiner till hela linjer med ett stort antal smörjpunkter, och valet av systemtyp styrs av antalet punkter, avstånden och vilket smörjmedel utrustningen kräver.
Vid projektering av en ny cell dras smörjledningarna med fördel samtidigt med el och pneumatik, innan skyddsstaketet kommer på plats. Det är enklare än att eftermontera i en driftsatt cell, även om det senare också går att göra.
Övervakning och de punkter som blir kvar
Ett centralsmörjsystem tar inte bort behovet av kontroll. En klämd ledning eller en tom behållare ger samma resultat som en missad smörjrond. Moderna system kompletteras därför med flödesövervakning som larmar när en punkt inte får sin dos. Hur sådan övervakning fungerar beskrivs närmare i artikeln om larm vid fel i smörjningen.
Alla punkter går inte heller att ansluta. Punkter med avvikande smörjmedel, komponenter som byts ofta och maskiner där ett ledningsnät inte är motiverat hanteras även i fortsättningen med utrustning för manuell smörjning. För de punkterna finns dessutom digitala arbetssätt med styrd dosering och loggning, beskrivna i artikeln om kontroll över varje smörjpunkt. Kombinationen av centralsmörjning för huvuddelen av punkterna och dokumenterad handsmörjning för resten täcker hela linjen.
